In English, please Sida 9

animation 80kb



bild 10kb Herregud!

Nu gick det för långt!

Jag borde anstränga mig

lite mera för att göra

folk av dem. Husse och

matte alltså.



Ni skulle se vad glada de är nu. Och vet ni värför? Jo, jag klarade provet i brukshundkubben idag. Och sen då? Vad tror de om mig egentligen? Jag blev så trött på husses kommentarer varje gång när vi kom hem från skolan: "hon var inte sämst", eller: "det gick inget vidare idag."

Begriper de inte att det fanns viktigare saker att göra än att "sitta" och "ligga" och "hit" osv? Det var ju Anja (irländsk setter) och Wilma (rottweiler) där. De är riktiga kompisar. Så fort jag kom dit då satt vi igång. Alla tre.

Och en gång rymde vi. Anja och jag. He-he! Jag kom ganska fort tillbaka när husse ropade, men inte Anja. Henne fick man jaga i en kvart! Så roligt har man inte varje dag och inte kunde jag slösa tid för att göra saker som den konstige tollaren Malte (bäst i klassen!)

Men på provet fick han dela allas uppmärksamhet och beundra. Med mig så klart. Visst har jag klarat provet utan anmärkningar. Vad annars? Jag såg ju tidigare hur denne Malte fjäskade med sin matte, lydde och tittade upp. Så för att göra min husse glad gjorde jag likadant.

Det var lite kul på sätt och vis: hemma fick jag en hel påse med godisar. Sedan lekte jag som vanligt. Denna gången valde jag en strumpa med boll i. Den åkte upp och välte några glasburkar på diskbänken, de hamnade på golvet och förvandlades till små bitar. Inte ska man ställa glasburkar på diskbänken.

Alltså, allt återgick till det normala igen. Skönt! Nu har jag ett långt höst- vinterlov. Fast till våren planerar husse en annan kurs. Blä-ä-ä...






Detta är mitt diplom

med lite modifikation:

av nån obegriplig anledning

stod det husses namn där.

bild 10kb